Skrift, Själ & Tanke

Tillbaka. I Altoona. Gillar denna stan, missförstå mej rätt,men JAG ÄLSKAR NEW YORK OCH JAG VILL BO DÄR! Ska berätta ALLT vi gjort, men nu ska vi äta. Lämnar er med en bild från fantastisk utställning vi såg. Titanic Artifact Exhibition. Man fick till och med RÖRA vid en del av Titanic. Lite kusligt, med tanke på att det legat orört på havets botten i 73 år. Detta är en bild ev en rekonstruktion av en tredjeklasshytt, och jag ville så gärna köpa en sådan filt till min lillebror, men attans, den kostade 60 dollar så han får nöja sig med bilden.

Nu e vi hemma igen! mulet, men varmt. Lite ont i halsen har vi, dricker Nyquil. Ska jobba nu. Hipp! Har haft en underbar helg, som vanligt.

Den som vill kan känna sig träffad. Jo. jag gillar Lundell. Nej, jag lyssnar inte på hela låtar, av Lundell eller andra, på min telefonsvarare. Eller röstbrevlåda eller vociemail eller vad det än kallas. Och nej, jag svarar inte på min mobil när jag sitter hos läkaren (som i morse), eller när jag jobbar. Och inte heller kan jag ringa Sverige från mobilen. Men jo, jag vill gärna prata och skulle gärna ringa tillbaka om jag bara vore hemma alternativt vaken när Sverige är det, men nu är det ju så att jag antingen arbetar eller snurrar runt med kamrat från Sverige som är på besök så hemma blir det inte många timmar mer än till sömn. So keep trying, baby. Men tro inte att några viktiga meddelanden lyssnas av om de föregås av en massa musik. Inte ens Uffe.

Humle och wisteria växer snart upp till sovrumsfönstret. Och alla ljusslingor som gått sönder får sitta kvar eftersom de är inlindade i dessa klätterväxter. Gräsen har vuxit sig stora i år och detta trots att min hjälpsamme granne lyckades klippa ned dem med gräsklipparen i somras. Snart är det höst på riktigt och när det är höst i Pennsylvania så bara MÅSTE man ha en massa MUMMOR som jag och moster kallar dom. Tror att alla i Sverige skulle säga krysantemum, här heter de Mums och det blir roligare på svenskengelska. Fina färger blir det i alla fall. Solig morgon. Söndag. Nu går vi och äter brunch i baren, på uteserveringen.

Ska bara tala om att jag lever, men att det finns roligare saker att göra just nu än att blogga. Anki e här! Och vi åker runt med Ella, vår GPS, och pratar med Amish-folk och handlar grönsaker och steker gröna tomater, kokar gudomlig majs och käkar med smör, tittar på TV-serier som Anki bara somnar till, ser filmer som ALLTID är dåliga om vi betalat för dem. Nu har vi gett upp. Vi ska bara se filmer som vi vet är bra, alltså sådana som vi redan sett. i afton blir det Hair! Men tänk om den också är dålig, vi köpte ju faktiskt DVD:n idag... Mysigt är det och jag tycker att Anki kan flytta hit nu så sorry, hon kanske stannar. Bilderna här har alltså Anki tagit, pojken är tvärsur för att hans DS inte fungerar och hans papap vägrar skaffa elektricitet så att hans förstfödde skulle kunna ladda upp sitt spel. För några år sedan var det lite skandal i trakten när några Amish-ungdomar greps och åtalades (och fälldes) för att ha sålt crack. Det går utför med världen .

Nu kan hon komma, det är (nästan) klart. Tur det, eftersom hon hoppar på planet om mindre än två timmar. Har hunnit med en hel del idag, varit hos doktorn och konstaterat att jag knappt har något järn i blodet, men det visste jag ju redan. Så nu ska jag till en blodspecialist och utreda saken. Dom pratar om benmärgsprov och colonoskopi, men se det håller jag då inte alls med om. Jag vet ju vad det beror på, det är ett av många symptom när man har Takayasu och att få nålar i ryggraden eller kameror upp i XXX verkar ganska onödigt. MYCKET onödigt. Vi får väl se vad blodnissen kommer fram till. Gick och klippte mig, kortare än vad jag haft det på många år. Fint blidde det. Ska färgas också, nu när dom uppfunnit hårfärg för hemmabruk som bara ska ta tio minuter. Det tror jag så mycket jag vill på. Lovar att ta tiden och rapportera. Skurat och fejat och gnuggat och dammsugit. Köket är gnistrande rent, inte ett endaste spår efter musinvasionen kvar. Har diskat ALLT, slängt hälften av vad jag...

Så hittas ännu en flicka som hunnit bli kvinna sedan hon kidnappades. Som hunnit få två barn med pedofilen, som levt i ett uthus och ett tält på en inhägnad bakgård. Pedofilen hade egen, vuxen, kvinna. Hon har uppenbarligen inte tyckt att det var något att reagera över under alla dessa år. Nitton år. Barnen som flickan fött är nu i mitten av tonåren och de har aldrig fått gå i skolan, aldrig varit hos en läkare. Pedofilens vuxna kvinna har tydligen fogat sig i sakernas ordning. Gillat läget. Inte sagt något till någon. Hur fungerar man då? Fungerar man alls? Att pedofiler fungerar som dom gör, det vet vi ju, men alla dessa människor som VET och som inget gör. Fruar, kompisar, mammor, flickvänner... Hoppas Gud skapar ett helvete bara för dem. Och en särskilt vacker himmel för flickorna och pojkarna som rövas bort som vore de villebråd. Nog om detta. Om en vecka sitter jag och Anki och tar en drink på Courtyarden. Just därför ska jag nu, mitt i natten, skura köket. Sängen skulle ha varit...

Ljuvlig sommarnatt, 23 grader varmt, vindstilla, ingen luftfuktighet. När Anki kommer ser det ut som om det kommer att vara ungefär detsamma. Ännu ingen mus, död eller levande i sikte.

Äntligen. Vädret har gett med sig, det är behagligt, molnigt, svalt. Inte kallt, nej, nej. Tjugotre grader med sol som letar sig fram bland molnen. Vindstilla. Inte fuktigt. Dessutom hart jag inte sett en mus sedan utrotaren var här och lade ut gift. Kanske har de dött nu. Vila i frid. Jag är hemskt ledsen, jag gillar inte att vara ansvarig för massavrättningar av små söta djur, men jag gillar ännu mindre att mitt hem och min kropp tas över av sjukdomsspridande små monster som kan föröka sig i raketfart. Dr. Phil pratar om att det finns vändpunkter i livet, detta är ett sådant. Jag tror inte att det var det han menade, men så är Dr. Phil också en av de mest avskyvärda predikanterna i vår TV-värld. Därav tar jag mig rätten att helt feltolka hans små teser. Hösten kommer snart, inte på ett tag, men snart. Huset är snart musfritt och Anki kommer. Hela kroppen känner av gårdagens arbetspass, det var hemskt. Vi som trodde att det skulle lugna ner sig nu när ungarna farit till college. Ack s...

Nu har The Terminator varit här. Eller exterminator, som det ju heter om man ska vara petig. Trevlig kille, vi gick ned i källaren och jag blev överlycklig av att hitta en mus som begått självmord på toaletten därnere. Antar att han inte kunde leva med tanken på vad som komma skulle. Smart kille. Igår kväll var en mardröm. En mus skuttade runt i diskhon, andra sprang runt golvet. OCh när jag äntligen lyckats sätta mig i soffan för att se Mickael Moores Sicko, ni vet sådär framåt midnatt när man är skönt avslappnad och börjar bli sömnig. Fjärrkontrollen i knät, bena högt upp (har ju recliner i soffan så att man kan fälla upp benen och luta ryggen), filmen bra, allt bra.... känner något röra sig vid armbågen, tittar, ser en MUSJÄVEL, den kryper upp på min arm, jag skriker som om jag höll på att dö, flyger upp, ingen ledvärk där inte, musfan flyger, jag skriker. Inser att jag står mitt på vardagsrumsgolvet mitt i natten och nästan lipar och tänker att nu går jag in till moster och sover d...

Nu har Anki 18 nätter kvar att sova hemma i det gamla landet. Sedan flyger hon hit och hjälper mig att organisera! Det tycker jag är snällt gjort av henne. Åka över hela Atlanten bara för den sakens skull. Okey, hon vill väl till New York också, kan jag tro. Men det är säkert roligare att städa hemma hos mig. För övrigt kan jag bara tala om att morgondagen ska bli hetare än vad det har varit och hur det ska gå till vete fan. Det är hemskt. Vi har varit bortskämda denna sommar, det har varit ovanligt svalt. Nästan svenskt väder, men bara nästan. Sedan dock, efter tisdag, ska det svalna ner lite. Tack och lov. Jobbade brunch idag i hettan och sen gick jag hem och skurade köket. När jag var klar tänkte jag att här behövs ingen dusch, jag är ju genomblöt! Håret var helt vått och det enda som saknades var schampo. Förstår ni då hur varmt det är? Men nu är jag duschad, på riktigt, och ska äta iskall sushi och dricka minst fyra vattenflaskor. Samt sova. Har bara sett en enda mus idag. Haha! B...

Granaterna kanske inte föll i mitt kök, men krig var det. Mitt i natten bestämde jag mig för att nu räcker det. Om inget annat fungerar ska jag SVÄLTA ut mössen. Nu har jag burit ut två sopsäckar med saker, servetter, askar, kartonger - allt som en mus kan tänkas vilja tugga på. Samt allt som en mus kan ha sprungit på. Svagaste graden av misstanke räcker. Det åker ut. Sedan har jag dammsugit som en vilde, jag varnade grannen vid midnatt. I morgon ska jag ta allt som finns kvar i köket, undersöka varje sak, sanera precis ALLT som jag ska ha kvar i barens diskmaskin, allt ska skuras och sprutas med desinfektionsmedel. Om en mus steppar in på banan ska den dödens dödar dö av lukten av Lysol. Och nu ska jag tvaga mig. En god soldat måste vila mellan slagfälten.

En het dag slutar ofta med åska i dessa trakter. En dal omgiven av höga berg. Hemsk åska, till och med jag blir rädd. Det var så kvalmigt hett i köket idag att alla var lite lätt irriterade och helst ville döda allt som rörde sig. Men nu är jag hemma. Och Anki kommer om 22 dagar. Innan dess måste jag bli av med mössen i köket och jag har beslutat mig för att kalla in kavalleriet. Min hyresvärd får skicka hit en Terminator, så det så. Trött på att få små hjärtinfarkter och skrika som en liten flicka varje gång jag går in i köket. Dom springer som vettvillingar, de små liven, mitt framför fötterna på mig! Enda trösten är att hela stan uppenbarligen dras med musproblem just nu. Alla, ALLA, som jobbar i baren har dem i sina hem. Och det oavsett standard och typ av bostad. Har noll och intet lust att ge mig ut igen, har redan duschat och tänkte väl mest ta det lugnt. Inser dock at jag snart är utan cigg och att jag inga glödlampor har till mitt badrum. Det är mörkt därinne. Så jag får snäl...

Nu kommer hettan, alldeles lagom tills Anki ska flyga hit. Det är mitt i natten och 27 grader varmt på verandan. Har varit hemskt i barköket, kan ni tro. Man kan sitta ner och vara helt still och ändå rinner det svett på ställen man inte trodde kunde svettas. Och inte fan har man tid att sitta still, heller. Packa baddräkt, gumman. Det blir bad och grejer. Har jobbat hela helgen, nästa vecka blir lika hysterisk. En kille har slutat, en annan är med i National Guard och är på träning i två veckor, en tredje gifter sig och åker på smekmånad denna vecka, en tjej ska till stranden och ja... Resten av oss får jobba för dessa frånvarande. Men det blir New York-pengar. Ska till sårkliniken i morgon, tycker själv att det läker oerhört bra, får se om doktorn tycker detsamma. Dags för en iskall dricka och en cigg på verandan, nyduschad och lagom trött.

När man är ledig två dagar i sträck, hinner man med både städning och vilande. Mycket vilande. Resten har gått åt till att fixa och trixa så att det är fint när Anki kommer. Jag är dock återhållsam med att sortera, eftersom hon lovat att organisera mitt liv i små lådor medans jag jobbar. Vill ingenting faktiskt, mest tala om att jag lever och helt fräckt gett fan i att blogga eftersom det hindrar mig från mer angelägna sysslor. Nu ska jag äta potatisgratäng och titta på TV med en helt ny DVR som snälla kabelbolaget kom hit med i morse. Den gamla hade helt klart ålderssymptom.

Tio timmar full fart i baren. Tio. Timmar. Full. Fart. Nu vill jag svimma. Men innan dess. En dusch.

Jag vann. Disken blidde gjord. Eller ska man säga, överjaget vann. Nu är det redan lördag, löjligt varmt ute. Ungar som gapar och leker (men det låter mer som om dom vill döda varandra). Lika bra att gå och jobba.

Varför är regn så jävla blött? I synnerhet visst regn. Jo, allt regn är inte blött. Men visst regn är blötare än annat regn. Så är det bara. Och idag har vi BLÖTT regn i Amerika. Och jag måste diska. Men vill inte. Vill inte. Vill inte. Som en femåring blir jag, som bara inte vill. Vi får se vem som vinner. Den vuxna eller den lilla.