Skrift, Själ & Tanke

Två på natten, nästan trettio grader varmt. Har jobbat i åtta timmar och det var nog den varmaste dag jag upplevt i barköket. Hjälpte ju inte direkt att jag startade typ sju olika städprojekt, mot slutet mådde jag rent illa av värmen. Det är fuktigheten som gör det jobbigt. Gick ut och rökte och en servitris kommer fram med en stor plastkopp (ni vet, amerikanarnas läsk är stoooora) och hon bara kör fram den och säger TITTA! Och i koppen fanns denna hemska varelse, med stora KLOOOOR! Minst tio centimeter lång, har aldrig sett något liknande. Den hittade hon på väggen. Vilken galning. Hon ville se den närmare så hon puttade ner den i en kopp. Jag höll på att dö av skräck. Jag skickade in henne till Ed i baren och han kände igen den direkt. En så kallad Dobsonfly. Bilden jag tog med min iPhone blev inte så ra eftersom mina händer inte var helt stadiga så nära mpnstret så jag hittade en bättre bild på nätet. Njut! Kommer ni och hälsar på snart? Njuter av värmen, haha! Hannen som har de län...

Det tog timmar samt samtal till någon hjälpsam kvinna (i Indien, tror jag) innan jag fick ordning på mitt Zuneabbonemang. Nu krånglar mina tangenter också. Bokstäverna flyttar sig. Mystiskt. Inga bindestreck. Skit samma. Jag har återigen musik att ta med till jobbet! Ville bara säga det. Samt att jag äter nyttig frukost. Guddotterns recept, havregryn och vete och tillsammans blir det PORRIDGE for jag har inget o med prickar på. Sen hittade jag hampafron också. Nu ger jag upp. Datorn e dum. Går och jobbar istället.

Dagen kunde ha börjat bättre. Det är lagom kul att vakna tjugo över tio och inse att man ska vara på jobbet tio minuter senare. Men jag klarade det! Nu, tretton timmar senare sätter jag mig ned för första gången idag (och tar det lugnt vill säga). Det var FÖR JÄVLA VARMT idag. Trettio grader, bara, men såååå fuktigt i luften att det kändes som att andas in dimma. Varm dimma. Faktum är att restaurangköket kändes svalare än utomhusluften. Trots detta gick jag hem efter jobbet och hämtade en flaska vatten, tog med mig cigg och mina nya ljusslingor och började jobba. Jag hade fått ett parasoll av moster som jag släpat hem och nu skulle jag klura ut hur man satte upp ljusslingor som är avsedda för just parasoller. Inte precis rocket science, men BÖKIGT. Dessutom hade det varit en fördel att antingen ha varit superstark eller haft en medhjälpare, det är liiiite tungt och krångligt att trixa med ett nio fots-parasoll och en gjutjärnsfot på egen hand. Jag blev klar dock! Observera att bilden I...

Tror att vi slog nytt matlagningsrekord i baren ikväll. 437 personer utspisade vi. MINST. Kroppen är öm, huvudet går på full fart och jag är hungrig som en varg. Mitt i natten. Ville bara tala om det. Grattis på bröllopsdagen, Victoria. Inte för att jag bryr mig, inte egentligen, men dom har fina klänningar.

Läser i en tidning, Oprah´s egen tror jag, om hur farligt det är med CT-scans. Det har dom kommit på NU! En enda CT-scan av bröstkorgen är som 234 vanliga röntgen av samma område. Hahaha! Jättekul för undertecknad som gått igenom fler CT:s än hon kan minnas. Av huvud, armar, ben, bröstkorg, ALLT! Om och om igen. Jag borde vara självlysande vi det här laget. Imorgon ska jag träffa min husdoktor för ett vanligt besök. Be om remisser hit och dit, lämna tillbaka en hel del diabetesmaterial (eftersom jag inte har någon diabetes längre). Ledig dock, vilket känns skönt. Hinner skriva klart lite saker åt kusinen, inventarielistor på massa gourmetmat. Jag blir jättehungrig när jag läser anteckningarna. Kanske går jag bort och provar hans Fish Tacos på kvällen. Blev lite full igår, jag dricker ju nästan aldrig nuförtiden, och att hinka i sig 6 dubbla Jaegermeister direkt efter jobbet var väl ingen strålande idé direkt. Inte ens min idé faktiskt. En av våra stammisar (som jag också bodde granne m...

Duktig flicka har jag varit. Den perfekta lediga dagen. Sova länge, lyckas skura ren hela verandan trots att det var kvalmigt och alldeles för varmt (det funkar med många pauser då man häller i sig dryck), har tvättat och softat och nu när både hus och innehavarinna är rena ska jag klä på mig, slänga lite marinerade tunna kycklingfiléer på grillen, äta dem med tomater och mozarella, sen ner till baren och göra dagens sista plikt - inventarie. Har jag tur så kommer jag ihåg att ringa in ordern också innan det är dags för lite party med arbetskamraterna. Jaeger och Guinness, here we come.

Idag ska jag se lite balett. Kusinens döttrar har sin årliga uppvisning på Mishler Theater, en otroligt fin teaterbyggnad som liksom är FÖR fin för den här lilla stan. Men glad att den finns är jag. Trettio grader varmt idag, lite för mycket. Strax ska jag ge mig ut med moster och handla blommor till flickorna. Vill knappt gå ut, så varmt är det. Men kvällen blir desto skönare. Gissar att vi hamnar på kusinens restaurang efteråt, det brukar bli så. Han har en ny köksmästare, en ganska ung kille som är rena geniet vad gäller mat och jag har inte ens prövat den snubbens matlagning. Lite gåslever kanske? Eller små hamburgare, så kallade SLIDERS, gjorda på bisonkött? Hur som helst ska aftonen avslutas med nattdopp i poolen och lite läsa bok i facklornas sken i trädgården. Kommer att bli en varm natt.

Man borde blogga lite. Men det är tjugofem grader varmt ute och det är mycket skönare att äta glass i skuggan och bara softa. Dessutom har dagen gått åt till att prata i telefon. Vilket var skoj. Nu ska jag dock bege mig till helvetet, det vill säga ett VARMT kök. Där ska jag hacka saker och göra fina sallader till pöbeln som kan sitta ute och njuta med en drink i sommarvindarna. Efter jobbet ska jag sätta mig där själv, med en iskall öl. Eller ta den med mig upp till poolen. Yes!

Vaknade vid åtta i morse efter att ha sovit som en medvetslös hösäck i åtta timmar (många i sträck för att vara mig) och fattade inte riktigt vart jag var. Hemma! Skum känsla. Tror inte att vi människor är skapta för att förflytta oss snabbare än vad själen hinner med. Tack och lov för telefonen dock, har precis pratat med mamma och just då känns det ju som om man vore närmare än vad man egentligen är. Kan man teleportera sig tillbaks tro? Det kliar något så förbannat mellan fingrarna, små små knottror, inte mellan alla fingrar men några stycken. Har jag lyckats röra poison ivy på flygplatsen? Kan knappast vara möjligt. Gick ju inte ens ut i trädgården igår kväll när jag kom hem, fatta att den är.... LUMMIG. Hahaha, det är en underdrift. Den är totalt övervuxen. MYCKET rensande krävs. Mer än vad jag förmår. Måste nog engagera någon av killarna på jobbet. Men först ska jag packa upp allt, hängde upp alla kläder på galgar igår som en duktig flicka. Mammas skrynkelfobi har smittat av sig!...

Sverige Sverige fosterland.

Bohus. Fästning. Back in time.

Skumt detta. Jag har aldrig varit klar med packning inför en resa så tidigt som denna gången. Klockan tio igår kväll var allt packat, huset städat och jag hade hinnit färga håret och duscha. Hade tid att gå ner till baren ett par timmar och umgås över en drink (jo, bara en, en Vodka Collins, jag blir snurrig av en enda), sen satt jag uppe och pratade med arbetskamraterna Chet och Marc som var snälla nog att komma upp till huset och bära ner tunga resväskor från övervåningen. Vi satt väl uppe till fyra, dom gick och jag somnade som en stock! Jag, somna, innan resa. Ojojoj. Sen vart jag vaken vid åtta, torkar lite tvätt, lullar runt, ligger på sängen och slappar, njuter av regnig bris från öppet fönster. Klockan är bara tio nu och vi ska åka vid tolv. Har bara datorn kvar att packa. Detta är en ny sida hos mig som jag gillar.

Packad. Klar. Efter en dusch ska jag gå ner till baren och ta en Jaeger eller tre. So long Altoona, for five weeks. Sweden, here I come. Sätt på en kanna Gevalia!

Det hjälpte att vara fröken duktig. Nu verkar det som om vulkanen lugnat ned sig och planen flyger. Hoppas, hoppas det håller i sig. Ska strax iväg och äta lunch på sushi-stället Yamato med moster och kusin. Sedan jobba. Gjort mig lite fin för lunchen, solen strålar och det är behagliga femton grader varmt ute. Har till och med tagit på mig byxor med pressveck! Vet inte om jag någonsin ÄGT ett par byxor med insydda pressveck förut, men dom är ganska fräcka. I sovrummet står resväskorna på rad. Framför dem står påsar med diverse saker som ska med till Sverige. En väldigt försenad födelsedagspresent till Anki, lite grejer till modern, Starbucks kaffe, Kool-Aid i olika smaker, massa smått. Tyvärr, tyvärr måste jag härmed meddela att det är bara Anki som får någon present. Insåg att om jag ska handla saker till barnen så blir det väldigt MÅNGA barn och jag vill inte vara orättvis och favorisera någon eller några och jag kan i ärlighetens namn inte ens få med mig mycket mer. Bagagevikten bl...

Det sägs att hoppet är det sista som överger människan. Och tur är väl det eftersom askmoln och förvirad information (läs obefintlig) från flybolagen gör att man inte har en aaaaning om huruvida man kommer iväg över Atlanten om några dagar. Jag försöker strunta i det negativa och har idag sprungit runt som en dåre från åtta på morgonen - till doktorn och få dropp med biologisk experimentmedicin, sen fullfart till TJ Max och lämna tillbaka trosor och kofta och skärp (hur tänkte jag där när jag köpte ett skärp som kostar 20 dollar, knappast nödvändigt och ROSA trosor, måste ha haft psykos), sen vidrae till banken, lösa in checkar, sätta in pengar. Hem och hämta dokument, iväg till andra doktorskontoret, lämna papper, kolla provsvar och hämta mediciner (alla prover bra, inklusive röntgen på ryggen, inga nyheter där inte), stanna och köpa kyckling på Wendys (köper nästan ALDRIG snabbmat nuförtiden men hade en längtan efter att ha sett kycklingbitar i asiatisk sötstark sås på TV och dom var...

Det ordnar sig. Jag har levt hela mitt liv enligt den devisen, och se! Jag är fortfarande vid liv. Samma gäller vulkaner och flygförbud. Det kommer att ordna sig och jag kommer att komma iväg. Kanske inte på planerad dag, men till och med det ser ljust ut just nu. Även om det skulle bli lite krångel så är ju huvudsaken att jag kommer hem till mammas köksbord och kan käka hönökaka och dricka filmjölk. Allt annat är sekundärt. Och allt ordnar sig till sist. Jag fortsätter i alla fall att småpacka och förbereda för resa. Jag gillar just packande. Gillar att skriva listor, lägga saker i små påsar, fatta beslut vad som väger för mycket, såna saker. Om en stund ska jag fortsätta men nu måste jag göra klart sommarmeny och ToGo-meny. Dags att jobba kvällen som vanligt på söndagar. Hoppas faktiskt att vi inte blir lika hysteriskt upptagna som vi varit sista veckan. Min kropp tycker att det kan få bli liiiiiite lugnare. Tycker det är gansk askoj att läsa om hur synd det är om alla som fastnat u...

Vulkanutbrott? Hela Sverige täcks av aska? Alla flygplatser stängda på OBESTÄMD TID????? VERKLIGEN???? Ska jorden gå under nu när jag äntligen ska flyga hem? Javisst ja, det kanske är värre att bo på ISLAND just nu, men hallåååååå.

Äntligen är både solen och lite av värmen tillbaka. Dessutom har förkylningen gett med sig, bara lite envis snuva men det kan man leva med. Värre är att jag känner det som om jag varit i husarrest sedan i fredags så nu ska jag ta mig ner i baren med moster och diskutera begränsad sommarmeny med Ed. Elaka solen avsläjade hur dammigt det var i hörnena i köket så där har jag dammsugit som värsta bacillfobikern. Ska skura när jag kommer hem. Saknar vanlig grönsåpa, det verkar inte finnas här. Älskar den doften! Om någon vet en amerikansk motsvarighet så upplys mig, snälla.

Fick inte gjort allt jag ville, inte ännu, men solen skiner och jag ska strax ge mig av till affären. Ut i världen igen! Satt och pillade ner mina piller i små fack på mina dosetter (en nödvändighet när man ha många piller och rörig hjärna) samtidigt som jag tittade på en dokumentärfilm från Afghanistan, Afghan Star. Handlar om deras motsvarighet till American Idol kan man säga, men vilka kontraster. Mycket bra film, och hur mycket man än vet om den politiska situationen i Afghanistan så slås man av det otäcka, det obegripliga. En ung kvinna dansade lite på scenen. För detta förtjänade hon att dö tyckte folk. Inte alla, men många. Att se skräcken i allas ögon när hon tog av sig slöjan som täckte håret, när hon dansade runt lite. Att förstå att detta var något oerhört. Vilket mod. Vilket sjuhelvetes mod. Se filmen. Om ni kan. Och tacka sedan er lyckliga stjärna att ni både kan dansa och sjunga och säga vad ni vill.