Skrift, Själ & Tanke

En fågel har tappat något.   Trollskog. Tyckte jag som liten, tycker jag nu. Trasigt.   Extra trasigt. Stort troll... Guddotter fixar. Mitt ute i skogen. Varför? Vem? Ser ni grodan? Liten guddotter. Stor rotvälta. Min sko. Röd mossa.. Samma röda mossa, guddotters skor. Alfs hink. Alfs brunn. Trappan där jag satt som barn.  Smedja farfar byggde. Smedjan, idag, hundra år senare - nästan. Gärdsgård som farfar hjälpt bygga då han bröt upp åkern och där han hittade ett skelett. Allé förbi farfars barndomshem.

Vi kommer inte överens nu, jag och min hals. Jag villl må bra och vara pigg, halsen tycker att det är roligare att göra ont, se till att det blir svårt att svälja och ge mig en hel massa feber dessutom. Halsfluss? Kanske det, kanske. Preciiiis vad jag behöver just nu med inget järn i kroppen (alls, nästan), inflammerade lungor och ett immunförsvar som jobbar treskift på ett kärnkraftverk - och som nu sover på jobbet. Ska gå och träffa söta doktor Tina i morgon. Jag har tur. Jag har tre underbara läkare, alla tre kvinnor. Doktor Estelle och Doktor Tina och Doktor Michelle i USA. Alla tre har nog räddat livet på mig på olika vis och vid olika tidpunkter. Det är värt att hylla.

Ibland drabbas man av ha-begär. Djupt rotat i mig finns till exempel ett skriande behov av en iPad, det grundlades på julafton förra året då jag fick leka med min brors iPad. Jaja, jag vet att det är en leksak och allt det där andra nedvärderande som folk gillar att prata om som inte fattat hur grym den är, men låt mig ha mina små begär, ok? Nu har jag hittat en annan sak jag vill ha. En Kitchen Aid Standmixer. Har velat ha en länge, länge, men inte förrän nu när den finns i en blommig variant har det riktiga begäret väckts. Visst är den söt och visst vill man baka underbara saker i den?

Det känns som om det inte alls var länge sedan jag bar fram henne i Hagakyrkan, sedan hon lärde sig cykla och tog hand om alla kattungar på bygden, sedan hon behövde hjälp med att bre på mackorna... Nu har liten blivit stor och guddottern flyttade in i sin nya egna allra första lägenhet. Otroligt. Var tvungen att smita från sjukhuset där jag just nu är inlagd för ännu en utredning, bara så att jag kunde vara med. Alla tre mammorna var med. Den riktiga, styvmamman och gudmodern. Stackars tös. Mammorna hade många åsikter och pekpinnar. Du måste köpa proppar till elskåpet! Måla ingen fondvägg! Måla fondvägg! Sätt upp vita gardiner, sätt inte alls upp gardiner, ställ sängen här och där och upp och ner... jaja, trösten är att hon lär skita högaktningsfullt i allt vi sagt och göra som hon vill. Annars har vi misslyckats alla tre.

Riktiga mamman Anita. Systerdotter Jennifer och styvmamma Frida. Säng. Fint. Kokvrå där vi ska få middagar tillagade. Nyckel i hand. Lilla gumman, allra käraste. När blev du så stor? Träd utanför nya huset. Konst nere på torget. Våren. Det är inte alltid barn är glada. Detta är Liam som inte alls var med på flytten utan kortet här har bara dykt upp i min kamera. Liam är fyra och jag bor hos honom. Och sist, men absolut inte minst, Bamse. Valpen som växer med fem ´kilo i veckan. Jag bor hos honom också.