Skrift, Själ & Tanke

Snart kommer Anki! Jaja, det dröjer ett tag, men i slutet av sommaren kommer hon. Det vill säga när sommaren fortfarande leker med oss här, men när Sverig eredan bliviut grått och trist. Jag har massor att visa henne. Det finns massor av saker att dricka. Till exempel öl, nästan hundra sorter. Eller mer. Några smakar hallon, andra kaffe eller humle. Man kan släppa ett litet glas med valfri sprit ner i ölen också, så smakar den ännu bättre. Vi har mängder av spritsorter att välja på. Absint, kaffevodka och iskall Jaeger är några av favoriterna. Massor av saker att äta. Eller om man vill vara tråksvensk så kan man käka räkmacka. Den ser fin ut men inte är det svenska räkor inte. Det där salta saknas liksom. Grekinspirerade grillspett, souvlaki, med tomat och löksallad. Om man vill tänka på kalorierna efter all öl. Det finns en variant gjord på stek också. Serveras med Tzatsiki. Gräsligt gott. Och om man blivit tillräckligt salongsberusad för att fullständigt skita i det där med kalorier,

Det värsta och det bästa, när någon dör, är att livet går vidare. Det finns saker att göra, ställen att åka till, människor att träffa. Och solen skiner idag, det ska bli uppemot 20 grader varmt, gräset utanför verandan är grönt och jag ska sätta på kaffe och hoppa in i duschen. Sen sitta på verandan, i solskenet, och dricka ur min nya fina kopp som jag hittade på Pier One häromdagen.

Svårt dygn, detta. Mycket minnen, ännu mer ilska. Vad hade lille Nicklas gjort för att förtjäna detta? Ingenting. Absolut ingenting. Han ville bara väl i allt han gjorde. Var bara snäll. Nicklas som hjälpte mig när ingen annan vågade, som så sällan fick skratta eftersom det fanns ganska lite i hans liv att skratta åt. Men ibland... som när vi körde hyrbilar till Stockholm från Göteborg, vi skulle vara med på kulturfestival i Rinkeby men innan dess skulle vi vara med i TV, direktsändning på morgonen. Vi måste komma fram i tid. Då går kopplingen sönder mitt på motorvägen. Medans jag och Gonzalo ger oss av på jakt efter telefoner och ersättningsbilar, stannar ungdomarna i bilarna, med stränga order att inte lämna fordonen och bli överkörda eller indragna i hyss. Vi kommer tillbaka, ser på långt håll hur Nicklas har halva kroppen ute ur solluckan, armarna mot skyn. Han inte bara låtsas att han är Eminem, han ÄR Eminem och han dirigerar trafiken i hiphoptakt. Och som han garvar! Lika mycket

Alldeles för tidigt, alldeles fel. Alldeles för ung. Lille Nicklas är borta, han som ska lufsa runt och reta gallfeber på alla i sin närhet. Nicklas Nacklos, med underfundiga kommentarer och enveten själ. Jag har redan saknat dig i flera år, nu kan jag inte ens gå på din begravning. Lova att du chillar fett med Gussen och Cabezon och Ehab och lilla Veteran och Harold och alla andra som vi älskat, men som nu är där du är. På en parkbänk i himlens getto, med en Pripps Blå i ena näven och en joint i den andra. Hoppas du hittar frid där, den frid som du aldrig fann här på jorden. Du blir en grymt bra ängel, Nacklos, och lova att du flyger ner till mig ibland och hälsar på - som du alltid gjorde förr. Mitt i natten, när du inte ens visste att det var mitt i natten och du var hungrig och tyckte att jag kunde laga mat till dig. Tidigt på morgonen när du inte kunde sova för du hade rökt muskotnöt ur mammas skafferi och trodde att du kanske skulle bli tokig. När du kom hem från Eminem-konserten

Det var ett tag sedan sist. Har jobbat massa timmar denna veckan och när jag inte har jobbat har jag städat i trädgården eller tittat på TV. Har tagit hand om min Jeep också. Tankat fullt för 23 dollar. Jo, det är sant. En hel Jeep-tank full för bara 23 dollar. Det kan man få när bensinen kostar 1.99 dollar per gallon och man dessutom har 80 cents rabatt från mataffären. Då betalar jag bara 1.19 för fyra liter bensin. Sen köpte jag nya fina vindrutetorkare för 25 dollar och här är dom så servicevänliga att dom sätter på torkarbladen innan man hunnit betala. En biltvätt med vaxning och hela köret för 8 dollar och sedan in på service, oljebyte, nytt filter, dammsuga bilen, fylla på luft i däcken samt växellådsvätska och alla andra vätskor som behövs i en bil - allt det gjort utan tidsbeställning och för 30 dollar. Och det var dyrt. Man kan få det gjort för runt 20, men jag var lat och ville inte åka längre bort än så. Nu sitter jag i en rottingstol i trädgården (eller ska man säga bakgår

En gammal man kommer in i baren varje eftermiddag. Han heter Ralph och är pensionerad sjuksköterska. Antagligen homosexuell, men det tror vi kanske bara för att han är så olik alla andra män här i stan. Han är vänlig, beläst, förtjusande. Han dricker Martinis. Alltid martinis. Så många att servitriserna köpte honom hans eget martiniglas i julas och skrev hans namn på det. Igår satt han och jag och pratade om resor. Ralph berättade att han alltid velat se St. Pauls Cathedral i London, men det skulle aldrig hända eftersom han blivit så rädd för att flyga. När jag gick hem lite senare kom jag att tänka på alla resor jag vill göra. Alla platser jag vill se. Las Vegas. Egypten. Västindien. Colombia igen. Asien där jag aldrig varit. Los Angeles ännu en gång. Massa platser. Men det enda man reser till som emigrant är ju hemlandet, gamla Sverige. Och det känns ju inte riktigt som en resa, det är ju mer som att komma...hem. Och sen reser man ... hem igen, till det nya landet. Jag vill inte hem

Jag har verkligen vare sig lust eller tid att blogga just nu, men jag bara måste. Är det inte dags att sluta tjata om Liza Marklund och hennes bok Gömda? Räcker det inte nu? Hon skrev en bok, huvudsakligen baserad på en enskild människas berättelser. Den boken sålde ofattbart bra, antagligen för att vi alla känner någon kvinna som misshandlats. Sedan visar det sig att allt inte var bokstavlig sanning och varenda dubbelmoralist i (blogg)Sverige förfasar sig. Helt plötsligt är Liza inte vår vän, hon är ond och har nästintill begått folkmord och kanske borde hon ställas inför rätta i krigsdomstol alternativt skickas till någon författar-Guantamo-läger... Blev hon för rik? Är det den detaljen som svenskar inte kan svälja? Att en svensk, kvinna dessutom, hade mage att skriva böcker och bli riktigt snuskigt rik. Så rik att hon kan köpa hus i Västindien och dessutom hade kvinnan förnuft nog att investera sina pengar vettigt, så att hon blev ännu rikare. Huvaligen. Så kan vi inte ha det. Av me

Sitter och väntar på rörmokaren. Han ska komma och fixa min kran i badkaret, just nu kan jag inte få tillräckligt med tryck i duschslangen, hälften av vattnet vill fortfarande komma ut ur kranen och så kan vi inte ha det. Det tar en evighet att skölja ur håret, om man nu inte vill försöka böja sig ned och skölja av det under kranen då.... NOT! Var ledig igår och började dagen med att få lite Orencia, så heter experimentmedicinen som jag får i dropp en gång i månaden. Det är en läkemedelsstudie så jag behöver inte betala, jag får betalt, trettiofem dollar varje gång jag tillåter att de kopplar ett dropp med denna biologiska medicin som ännu inte är godkänd för det jag har. Men oroa er inte, gott folk, den är godkänd för vanlig reumatism och min sjukdom är säkert så enveten att den inte ens låtsas om att Orencian kommer på besök. Känner i alla fall inte av en endaste biverkan. En sväng till jobbet fö att kolla läget och sen hem för en arbetsfika med moster. Vi behöver stryka grejer på me