Kaffe och glass
Tiden står stilla på natten. Som om den inte fanns alls. När det är mörkt så försvinner allt, det som inte syns finns inte. Tror det är därför natten känns som om den vore evig. I mörkret blir vi odödliga, osynliga, osårbara.
Tillbaks igen, har äntligen hittat lösningen på tangenternas mysterium, det vill säga hur man trollade fram å. ä. ö igen. Måste ha trollat till det rejält utan att veta om det, men efter en timmes koncentrerat läsande av hjälpfunktionen fick jag det att fungera.
Ute skiner solen och det är kallt, riktigt kallt, och igår fick vi snö igen. I det här landet är vädret dramatiskt, på många platser en fråga om liv och död. Katastrofer med snö, tornados, orkaner, översvämningar Hela kvarter, byar, städer utplånade. Kanske är det därför vi har en kanal på TV som sänder väder dygnet runt.
Vi börjar bli lite etablerade nu, har skaffat jobb, tvättmaskin och konto på banken. Om någon timme ska jag jobba igen, söndag kväll betyder mest karlar i baren, fotboll på TV, eller kanske det är baseboll. Jag lär mig aldrig. Hur som helst sitter dom där, dricker en öl eller fem, käkar friterade kycklingvingar doppade i hot sauce, småpratar och följer matcherna på någon av många apparater. Det är också stammisarnas afton, Henry som är arkitekt och Duane som säljer vitvaror, Cris som jobbat på järnvägen hela sitt liv och Ed som går i kortbyxor året runt, hur kallt det än är.
Vi ska äta glass ikväll, grön pistageglass med mandlar. Annars kan man köpa gudomligt god glass från Starbucks, kaffekedjan som besegrat USA med sitt goda, förvånansvärt starka, kaffe. Annars måste jag säga att kaffet i det här landet suger. Svagt, blaskigt, smaklöst. Svårt att hitta en sort som duger för oss svenskar. Dyrt är det också, konstigt nog. Och naturligtvis är glassen dom tillverkar också dyr, nästan fyra dollar på billigaste stället, Walmart. Men den är värd varenda cent. Maffig kaffesmak med små bitar av krispig chokladkola och nötter. Mmmm.
Tillbaks igen, har äntligen hittat lösningen på tangenternas mysterium, det vill säga hur man trollade fram å. ä. ö igen. Måste ha trollat till det rejält utan att veta om det, men efter en timmes koncentrerat läsande av hjälpfunktionen fick jag det att fungera.
Ute skiner solen och det är kallt, riktigt kallt, och igår fick vi snö igen. I det här landet är vädret dramatiskt, på många platser en fråga om liv och död. Katastrofer med snö, tornados, orkaner, översvämningar Hela kvarter, byar, städer utplånade. Kanske är det därför vi har en kanal på TV som sänder väder dygnet runt.
Vi börjar bli lite etablerade nu, har skaffat jobb, tvättmaskin och konto på banken. Om någon timme ska jag jobba igen, söndag kväll betyder mest karlar i baren, fotboll på TV, eller kanske det är baseboll. Jag lär mig aldrig. Hur som helst sitter dom där, dricker en öl eller fem, käkar friterade kycklingvingar doppade i hot sauce, småpratar och följer matcherna på någon av många apparater. Det är också stammisarnas afton, Henry som är arkitekt och Duane som säljer vitvaror, Cris som jobbat på järnvägen hela sitt liv och Ed som går i kortbyxor året runt, hur kallt det än är.
Vi ska äta glass ikväll, grön pistageglass med mandlar. Annars kan man köpa gudomligt god glass från Starbucks, kaffekedjan som besegrat USA med sitt goda, förvånansvärt starka, kaffe. Annars måste jag säga att kaffet i det här landet suger. Svagt, blaskigt, smaklöst. Svårt att hitta en sort som duger för oss svenskar. Dyrt är det också, konstigt nog. Och naturligtvis är glassen dom tillverkar också dyr, nästan fyra dollar på billigaste stället, Walmart. Men den är värd varenda cent. Maffig kaffesmak med små bitar av krispig chokladkola och nötter. Mmmm.
Kommentarer
Skicka en kommentar