Kan man få vara ensam?

Läser i svenska tidningar om lille Bobby. Undrar vart Gud tagit vägen. Kanske tog han hem pojken så att han skulle slippa vara hos sin mamma mer. Hon hade för länge sedan förverkat sin rätt som mamma. Hållt fast pojkens huvud så att pojkvännen kunde tejpa fast det. Satt sig på sonen så att han skulle ligga still medans snö skottades över hans nakna kropp. Hon kunde ha dödat sin pojkvän när han sov. Det finns inga ursäkter. Bara ynkliga människor som borde...vad? Finns ett straff tillräckligt hårt för att motsvara vad pojken fick gå igenom? Antagligen inte. Fåglarna sjunger på taket utanför fönstret och bygger sina bon. Tar hand om sina ungar. Livet går vidare och Bobby är i Nangijala och har redan fått en häst. Och aldrig, aldrig mer ska han behöva vara med sin mamma. Tack gode Gud för det.

Nu skulle jag bara vilja vara ensam med mamman och hennes kärlek. Bara dom och jag och en samling verktyg. Kanske en rulle tejp.