The tale of two cities

Det är lite som en virvelvind, livet. Det har varit mycket doktorer och undersökningar och oändligt mycket provrör med blod och så många korridorer att traska i, så många väntrum, så mycket oro. Mamma har varit så väldigt dålig, nu är hon, Gud vare tack och lov, tillräckligt bra för att ha börjat härja i sin trädgård igen. Har själv varit dålig, fått ny behandling, biologisk och cellgift. Fått blod, mår mycket bättre nu.Bor hos goda vänner, i ett rum där jag släpar in saker från vänner och familj och skogen och försöke ordna ett litet hem borta från hemma. Får bo med min yngsta guddotter och hennes lillebror, det är största vinsten. Ute på landet, i vitsippetid. När Sverige är som vackrast och björkarna precis slagit ut helt och hållet i helgen.

Baksidan är en annan. Saknar alla nära och kära på andra sidan Atlanten, vill krama barnen där, fika med moster, diskutera med kusinerna, ta en drink i baren, hänga på verandan nu när värmen kommer. Istället jagar jag med ljus och lykta efter pengar och kontakter för att ordna upp mitt liv på nytt. Har skaffat jobb. Stor framgång, hemskt glad för det. Röd tjänstebil, ännu gladare. Börjar få lön nästa månad, har hittat en kontakt som kanske, kanske kan hjälpa mig få hit en container med alla mina saker från Amerika.

Svårt detta. Kommer alltid att ha två hemländer nu, så känns det. Skulle helst vilja haft en bostad i varje land. Pendlat. Så borde det vara och så skulle det kunna vara om man var rik, sålunda borde jag se till att bli rik. Jaja, jag vet, man ska inte vara materiell men vet ni vad, som Madicken skulle ha sagt, DET SPELAR ROLL. Stor roll. Just nu spelar det all roll i världen. Så jag ska satsa allt jag kan på att tjäna pengar. Däremellan ska jag leka med barn och plocka vitsippor och tvätta min röda bil med högtryckstvätt för det är jätteroligt har jag precis upptäckt.

Nu ska jag adressändra. Om jag kan hitta min e-legitimation vill säga.