Gräsklipparflickor

Det här inlägget har absolut inget med vin att göra. Tvärtom. Dagens drycker har pendlat mellan ICA:s billiga men förföriskt goda energidryck via Coca Cola till kaffe (svart) och stora mängder kranvatten. Eftersom jag nu bor ute i de svenska urskogarna med en tomt på 2 hektar, varav en hel del är ren skogsmark men mycket är ytor som måste hållas röjda och klippta, finns en hel del trädgårdsarbete att göra, arbeta jag inte klarar av själv. Det är då jag använder mig av barnarbetare.

Barnarbete har flera fördelar. Barn är gratis, eventuellt får man ge dem mat och dryck så att de inte svimmar. De är små nog att komma åt i trånga utrymmen. De har inga arbetsskador. Än. De arbetar flitigt och villigt och bryr sig inte om att kräva skyddsutrustning i form av hörselkåpor, skyddsglasögon, arbetsbyxor med mera. Dessutom orkar de mycket mer än vuxna.

Jag hade två underbara unga damer till min hjälp - Lina och Jennifer. Fjorton år gamla. Fjortisar! De har kört bensindriven trimmer/röjsåg samt gräsklippare (ej självgående) i ett stort antal timmar idag. I backar, bland tistlar, stenar, gärdsgårdar, granar, hallonbuskar och gammal murken ved. Det är ingen lättskött tomt jag har. Grus utanför huset, stor gräsmatta som sluttar och fortsätter i ännu en gräsmatta.

På dessa ytor har jag satt upp lastpallar där jag, mamma och Rolf odlar dill, lök, sallad, blommor... Gamla fönster håller rådjuren borta och får det att se ut som någon sorts växthus i ett program av Ernst "whatever". Lupiner växer i stora klungor, de ska ju inte klippas ned. Inte heller vallmon, gullvivorna, digitalisen eller andra söta blomster som jag gillar att gå runt och plocka på kvällarna.

Så töserna slet. Som små djur, ovanligt söta och mycket blonda djur. De slet så bra att jag beslöt mig för att faktiskt ge dem mat. Vi avslutade dagens första del med att besöka ICA halv tio på kvällen där vi köpte kycklingklubbor, quornfärs, grönsaker och annat som vi sedan åkte hem och tillagade. Lökblast och sallad från egna odlingen, tomat, avocado, potatiskroketter med vitlök, creme fraiche och annat gott som vi sedan kunde bygga tacoliknande saker av.

Jo, de fick sin lunch innan midnatt. Då har de väl inget att klaga på? De åt ju faktiskt frukost vid ett-tiden på dagen, strax efter att de vaknat? Tycker ni att de sov länge, så var det inget mot vad jag gjorde som hade suttit uppe och kollat på True Blood till åtta på morgonen. Jag är lite sent ute, inte bara med dygnsrytmen utan med att se denna tantporr-serie. Är inne på säsong ett, så jag har lite kvar att njuta av.

Nu är klockan halv två och barnarbetarna kräver att vi ska titta på lite seriemördarserier. Criminal Minds blir det. Vi är alla nyduschade, har kollat efter fästingar, iklädda amerikanska pyjamasar och det finns smågodis. Livet är helt okey. Nu ska jag brygga mig en kanna kaffe så att jag kan göra klart lite material som vi behöver på jobbet, men det arbetet får vänta till efter Criminal Minds.

Förresten arbetar flickorna nu med. En bär upp lådor med handdukar och lakan från nedervåningen, de har inrett gästrummet och satt upp gardiner, burit upp en byrå och lagt ned sina saker i, en av dem sitter nu och sorterar upp kontorsmaterial som legat nedslängt i en skrivbordslåda ända sedan vi lyfte ut det gamla antika skrivbordet ur mitt hus i USA.

Dags att be barnarbetarna att sluta jobba. Nu ska de få äta smågodis och njuta av lite våld och andra konstiga fantasier som vi människor brukar gilla att titta på. Nej, de får inget kaffe. Jo, de ska i säng innan tre i natt. I morgon ska vi nämligenb iväg på olika aktiviteter - själv ska jag få behandling på sjukhuset och i vanlig ordning har jag glömt att att blodprpver och har ingen aning om vart pappret med provtagningsordern ligger så jag får väl göra som jag brukar... Dyka upp och säga som det är - jag GLÖMDE! De kan alltid chansa lite, ta proverna, ge mig behandlingen och sedan hoppas på att levern är ok, sänkan ligger nrmalt (yeah, right) och att inget annat är mer abnormalt än det brukar.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Recept på syltefläsk

FB och Instagram dödade bloggen.

Obegripligt korkad