Alla dessa dagar...
Konstigt hur olika dagar kan vara. Igår var jag på jättegott humör på morgonen, sedan fick jag veta saker som gjorde mig på både ilsket och ledset humör, fick ringt lite grann till Sverige och pratat med barn och vuxna som jag alltid blir glad av att prata med, även om samtalsämnena var tunga. Fick inte pratat med vänninan vars pappa är allvarligt sjuk, tänker mycket på henne nu och önskar just vissa dagare att det inte var så satans långt till familj och vänner. Satte igång lite hushållsarbete eftersom fysiska aktiviteter alltid får upp mitt humör. Fick diskat, dammusgit, tvättat mer kläder, massa saker - sen gick jag till jobbet. Och blev sänkt direkt. Killarna hade gjort ett skitdåligt jobb kvällen innan så vi låg långt efter med allt. Kvällen var varm och underbar och naturligtvis bestämde sig halvar staden att komma in och äta, samtidigt. Jobbade som en total maskin på speed, från sex till halv två på natten (innan dess var det på normalmaniskt manér). Blev argare och argare allt eftersom kvällen fortskred, två av killarna rörde sig som sniglar i en långsamhetstävling. Hur fan kan man släpa benen efter sig, jobba med en hand i fickan, smita undan - medans andra springer så att de är genomvåta av svett. Jag fattar det inte. Blev så arg att jag vid ett tillfälle kastade ut rena korgar i köket, en efter en, och gapade återhållsamt att dom kunde ta sin rena disk från golvet om dom fuckin inte kunde göra sitt jobb... Fick i alla fall deras uppmärksamhet.
Ja livet är sannerligen upp och ner.
SvaraRaderaVissa dagar är det nog inte meningen att man ska gå upp ur sängen, men som tur är så är det inte så ofta man känner så. kram
SvaraRadera