Gudomlig mat
Lika mycket som jag faktiskt gillar att jobba och göra saker, lika mycket gillar jag lediga dagar där man sover alldeles för länge, går upp och sedan lägger sig igen bara för att man kan, vaknar och bara lufsar runt i ewok-tofflor med päls och dricker lite svart vinbärsjuice och röker en cigg och läser konstiga notiser i tidningen och ser lite på Dr Phil och kikar på grannen som sågar ner ett vackert träd... Verkligheten brukar komma ikapp nånstans just här. Idag i form av kusin som ville ha hjälp med paketinslagning och sånt är alltid kul. Hans lilla fru fyllde 35 så vi hade födelsedagsmiddag på deras restaurang.
Maten var... den var... hur ska man säga... GUDOMLIG. Det var den. Kyckling konstfärdigt inlindat i kycklingskinn, krispigt på utsidan, mört och saftigt på insidan. Vitlökschips. Små, goda. Gnocchi med ricottaost, sås gjord med grädde och timjan. Nu är jag så mätt att jag inte vill andas. Och aldrig äta mer. Det är egentligen helt otroligt. Kusinen anställde en ny kock, tror det var i vintras. Han heter Clint, är ung som fan, bara 24 eller 25. Otroligt talangfull, lite galen, vanvettigt intensiv, halvflummig stil. Nu har jag på olika vis jobbat med honom i typ åtta månader och med undantag för enstaka smakprov av gåslever, revben, såser, fonder, kryddblandningar - så har jag aldrig ätit en hel måltid som han har tillagat. Förrän ikväll då. Det var värt all väntan och nu ska jag bara äta hans mat. Varje dag tills jag dör. Jag funderar allvarligt på att kidnappa honom under pistolhot, låsa in honom i min källare, inreda ett kök därnere och bara ha honom för matlagning. Hans motivation skulle väl vara förhoppningen om att jag en dag skulle bli mätt och belåten och släppa ut honom. Får fundera på den saken en vända till.
Lika ledig imorgon. Tror jag ska ta min lilla GPS (rättning, jag och vännen Anki har delad vårdnad om Ella som hon heter) och gfe mig ut i skogarna och bergen. Höst är alltid vackert, föreställ er då höga oändliga berg med bara lövträd - på hösten. Appalacherna slår alla rekord i färgsprakande skådespel just nu. Man vandrar runt i en tavla.
Imorgon ska jag kanske leka husfru dessutom. Efter skogsturen. Funderar på att göra saft. Rabarbersaft. Päronsaft. Whatever. SAFT. Svensk, hederlig söt saft. Yeah, baby.
God mat är viktigt! Skall ut och äta med arbetskamraterna i kväll. Blir väl någon form av avtacknig samtidigt. Hälsa Ella från mig!
SvaraRaderaKom du iväg ut i skogen? Eftersom jag var i Altoona under en septembermånad, så vet jag hur vackert det är! Men saft klarar jag mig undan för det mesta. När jag gjorde sån där paj för himla många år sedan så hette den Quiche Lorraine.Samma? Alla pajer är som du vet älskade av mig! Fortsätt att njuta. Av tv serier,god mat,färgsprakande höst och allt övrigt som är bra.
SvaraRadera