The final countdown. Again.

Fyra nätter kvar i egna sängen. Är det någon idé att bädda rent? Jo. Det är alltid idé. Önskar fortfarande att jag hade den här sängramen från Anthropology.

Det drar ihop sig nu, har en del kvar att göra men tänker inte stressa. Det jag glömmer glömmer jag. Bara jag har pass, mediciner och lite rena trosor så klarar jag av det mesta. Oroa er inte, jag lär nog packa mer än det, haha! Jag har ett enda arbetspass kvar, det börjar om åtta timmar och lär vara ungefär lika länge. Sedan blir det tamejfan inget lönearbete på ett tag. Ska leka hushållerska hos mor. Det ser jag fram emot. Laga mat och koka kaffe. Pynta och göra julgodis. Titta ut på tända lykor i snön på uteplatsen, äta skumtomtar, se svenska deckare på TV och handla massor med pocketböcker på loppis. Läsa i soffan till långt fram på natten. Prata, prata, prata. Kanske sova lite mer än vanligt. Det vore bra. Hitta en ny doktor, en som inte torterar sina patienter som min förre husläkare gjorde. Den jäveln vill jag kastrera. Jag skojar inte ens. Funderar på att gå till hans lilla mottagning och ge honom en smäll på käften. En som bryter käken av honom och sedan låsa in honom i ett rum i tre timmar, så som han lämnade mig med nio brutna revben. Se hur kul han tycker det är. Som ni förstår känner jag ett stort mått av julfrid!

Faktum är att det gör jag. Har lyssnat på julmusik på jobbet i nio timmar. Mysigt. Visserligen på engelska, men konstigt nog börjar även de amerikanska sångerna kännas som mina egna. Antar att jag varit här länge nog. Saknar ändå Hosianna, Staffan, allt det svenska. Lyssnar på det hemma och i min iPhone men vill inte plåga arbetskamraterna med sånger på ett språk de inte begriper. Bara ibland.

Ska ge mig ut i morgon kväll och skaffa jeans. Inser att jag inte har ett enda par byxor som passar. Byxor har jag, massor, men alla är stora som tält. Tänker köpa mig ett par Levis helt enkelt men antar att jag måste prova. Köpte ett par grå Levis förra veckan på junioravdelningen, trodde de skulle bli för små. Nähä. De var

 för stora. Blir till att lämna tillbaka. Köpa andra. In i provrummet denna gången. Hatar att prova kläder på vintern. Man har så mycket på sig! Broddar behöver jag också. Creepers eller Spikes heter det visst här. Så gammal är jag nu... Hihi! Ja va fan ska man göra när man faktiskt VET att man kommer att bryta ben i kroppen om man halkar. Då ser jag hellre fånig ut.