Gratis gratis

Chattar med Melva, detta bedårande barn som änglar måste ha ägnat miljontals år för att bringa till liv. Och funderar på varför saker kostar pengar i Sverige när man kan få det gratis i dollarns och kapitalismens högborg USA. Ta det här med flyttning till exempel. Visst kostar det väl pengar att få sin post eftersänd till nya adressen? För oss som inte är "ungdom" längre, detta högt hyllade tillstånd som tydligen ska premieras med rabatter trots att man ingen gång i livet har det så bra som just då. Vi måste betala. Vi gamla. Men inte här i dom förenta staterna, inte. Det är gratis! Fyll i en blankett. Skicka. Gjort.

Rösta är också gratis och nej, jag pratar inte om presidentval eller annat tarvligt. Jag talar om American Idol. Just det, den stora, megastora, sångtävlingen där ingen förnedras och ingen blir full och ingen har sex under täcket eller gråter om sin olyckliga barndom. Bara talangfulla, grymma sångare och sångerskor som tävlar och allt sker med värdighet och det är GRATIS att ringa och rösta på sin favorit! Massa miljoner amerikaner ringer varje vecka och det kostar nada, nichta, zipp. Tänk själva. Om 35 miljoner folk skulle ringa till Berts eller TV3:s program, skulle du få gångra dom med minst 8 spänn. Det blir 280 miljoner det. Ungefär. Kronor alltså. Tror ni ens för ett ögonblick att Adam Alsing och hans gelikar skulle gå miste om dom cashen? Inte en suck. Men här verkar man tycka att det är viktigare att alla kan ringa, vill ringa och ringer. Och visst, jag fattar att dom tar igen det på reklamintäkter, men erkänn, det drabbar ju inte mig förrän eventuellt i sjuttiofjärde led. Under tiden kan jag njuta av en avspänd, trevlig tävling utan snusk och förnedring. Det gillar vi. Nu ska jag gå till jobbet om en kvart och arbetskläderna ligger i torktumlaren och maken ligger i sängen och har yrsel och magsjuka. Stackars.