Skrift, Själ & Tanke

Man kan ha himla kul med att fixa en slide show pa sin Myspace! Speciellt om man e helt utmattad och egentligen borde ta en dusch och sen sova. Men icke. Nu e klockan 2 om natten och bara jag e vaken... Inte lika varmt idag, inte lika arg idag. Druckit massa Gatorade, Red Bull, vatten i massor. No food what so ever. Ska ta fram mina korsbar (cherries). Har ett kilo. Haha. Mamma har bokat biljett! Hon kommer den 27 augusti och stannar en hel manad! Trettio dagar att bara chilla med mamma! Men oj vad jag maste fixa upp huset nu.... Det ska vara PERFEKT innan hon kommer. Men nu ska jag resa mig. Om kroppen vill. Har ont som fan i benet. I just have one thing to say. Doctor Mohammed next week for sure.

Bara 20 grader idag! Hurra! Vaknat tidigt nog for att ta tag i mitt hem som ser ut som om en tromb dragit fram. Men orka! Kanske kan man ta en vitaminspruta varje morgon? Nu chattar jag med min kusin, vi e eniga om att alla andra e idioter, kompletta idioter som det inte finns hopp for. Inga filantroper direkt. Han var lika rasande som jag igar, men han var arg pa SIN personal, alla servitriser som fattar nada. Vi har en tjej som jag tror maste vara det dummaste som promenerat runt i ett par skor. Jag ger mig fan pa att hennes mamma tar pa henne skorna. Kan inte tro att hon kan knyta rosetter. Och Jacob, en ung kille som serverar, snygg och football-star, hade aldrig sett en potatis-skalare, visste inte vad det var och hade INGEN erfarenhet av att diska. Hallelujah. Men han luktar gott. Illiterata e dom dessutom. Vi skriver upp allt som e slut, till exempel svenska kakor. Och vilka soppor vi har, till exempel South Western Cheddar. Tror ni att det fungerar? Tror ni att de ens forsoker...

Jag ger fan upp. Min svenska bokstaver e borta och jag fattar ingenting. Idag har jag flippat ut pa ALLA i baren. Hettan twistar ens brain tills bara ilska finns kvar. Rage. Folk e idioter. Retards. Nej, det var fel. Jag gillar retards. Jag hatar folk. Jag hatar sommar i denna del av USA. Man skulle vara stormrik och bara tillbringa dagarna med att shoppa i luftkonditionerade lokaler. Servitriserna klarar inte av att anvanda nya datasystemet, varannan order vi fick in hade fel namn eller fel grejer. Kockarna e oerfarna och SLOW! Ingenting hinns med under dagtid, det e varmt som i helvetet och hur mycket man an dricker, kokar hela ens brain. Tack gode Gud att sommaren inte varar for evigt. I want to be an angel that kills demons. Kill, kill, kill.

Saknar lilla prinsessan.

Hemsk dag i baren. Och detta enbart pga hettan. Till slut var man illamaende, ville spy, hettan tar allt liv ur en. Till sist kom regnet, blixtarna och vindarna. Illa nog att dom varnade pa radion att man skulle hitta skydd inomhus omedelbart. Vi var bara glada. Blev kvar till tio trots att ingen kunde sitta utomhus. Nu ska jag bara slappa och ta igen allt vatten min kropp saknat. Undrar hur Anki har det i solen? Just nu vill jag att det ska vara jul, kallt som fan och att det ska vara storm hela tiden. Basta. Jag vet att man inte ska klaga pa fint vader, men det finns en limit!

Ville bara tala om att det ar 30 grader varmt men enligt min weather man, upplevs det som 40. Jo, tack. Jag VET. Och jag satte lite color i my hair (har inga svenska bokstaver igen...) och nu e det SVART. Det var inte riktigt meningen. Ser ut som en overweight Morticia Addams som lekt med saxen. Men, men. Annorlunda e det i alla fall. Snart ska jag ta min aching body och make it to the bar. Time to work. Yiha. Tog mig ut en stund yesterday, moster ringde vid sex och ville shoppa och vem kan turn that offer down. Inte jag inte. Vi tog en fika pa Starbucks inne pa Barnes & Noble, sen var vi fit for fight. Kohls next! Kopte inget till mig bara saker till lilla mamma for hon kommer snart! Sen ville moster hem och efter att ha droppat henne hemma, drog jag till Walmart och handlade jordgubbar, broccolislaw, Green Goddess Dressing, bananer, en ormbunke till , (snart ser min veranda ut som om den befann sig deep down south), whole wheat bread for the toaster, carotts och massa annat nytti...

En natt med vrida sig och ha ont i muskler, senor, leder och sen sova tills man inte kunde ligga mer eftersom liggandet i sig gjorde ont. Tant fran The Insurance Company ringde, dom e bara helt asbra, jag kommer inte ens att behova betala sjalvrisk. Dom betalar upp till 5000 dollar for medical bills och det kommer att ta mig till uppfoljning hos min familjedoktor Mohammed. Dessutom sa hon till mig att skaffa nya glasogon. Yes! Sakta pallra sig upp, leka me datorn, prata med lilla mamma som snart ska skaffa biljett, hurra! Sen ge sig ut och jaga glasogon. Okey, jag har inga svenska bokstaver igen. Vaffo blir det pa detta viset! Uppgift nummer ett var att tanka bilen eftersom den elaka lampan lyste. Sen ner till den stora mallen som har Sears varuhus, och dar min optiker finns. Valde ut ett par nya RayBan, men lite mer extrema denna gangen, orkar inte vara plain and conformed mera. Kan inte hitta en bild till er eftersom Ray Bans hemsida gillar Flash, men jag TROR modellen jag valde he...

Jag har inga glasögon. Men jag har en sjuhelvetes blåtira. Lilatira, snarare. Glasögonen ligger väl kvar i bilen eller på olycksplatsen. Svårt att sova var det också, ont överallt och ingen sovställning som fungerade. Idag är jag glad att jag tog Regans erbjudande om att slippa jobba idag. Tror inte jag kunnat lyfta en enda sak i baren. Istället har jag förmånen att bara vara hemma och vara konvalescent i två dagar. Meningen var att jag och lilla Emma skulle åka på picnic i morgon, men se det blir inte att tänka på. Jag tänker sitta här med tösen och leka med lera. Köpte riktig keramiklera för ett tag sedan och Emma ser fram emot att få skapa lite. Hon älskar allt som har med konst att göra. Hur många sexåringar har ni mött som stannar till utanför konstgallerier i Washington DC och bara storögt beundrar avancerade skulpturer? DEt är Emma det, för ett par år sedan. Konstigt det här med chock. Jag är inte särskilt chockad av olyckan i går. Däremot händer det flera gånger per dag att jag...

Det blev ingen picnic. Istället kraschade vi rakt in i en annan bil efter trettio minuter på vägen. En ung kille körde rakt ut från en bensinstation i hög fart, min morbror hade inte en chans att stanna. Han lyckades gira undan såpass att vi inte träffade idioten rakt på sidan, utan vår front kraschade in i hans front och det räddade antagligen livet på oss. Jag fattade inte ens vad som hände. Böjde mig precis ner för att stoppa en tom läskburk i fickan på stolen framför mig. Hörde moster skrika "You´re not gonna make it" och sen for jag runt som en trasdocka i baksätet. Och nej, jag hade inte på mig bältet. Första kraschen var in i idiotens bil, sen fortsatte trasdocksdansen och fler krascher. Vi for rakt av vägen, uppför en slänt som var minst en och en halv meter hög och helt brant. Andra livräddaren. Hade vi inte haft en fyrhjulsdriven SUV hade vi definitivt inte överlevt. Bilen stannade fanimej på alla fyra hjul uppe i någons trädgård. Ett mirakel hur den kom upp utan a...

Slut. Tolv timmars kaosjobb. Inte ens en pissepaus. Drack man för lite då? Måste vila. Ska ut på picnic om några timmar. Med moster och morbror. Till indian-is-grottor. Fiska lite. Njuta. Berättar mer sen. God natt.

Det känns precis som svensk sommar! Fjorton grader varmt vid midnatt, bara 25 grader under dagen, svala vindar som man med lite fantasi kan inbilla sig kommer från havet. Allt detta gjorde det lätt att vakna tidigt, städa, sitta med moster och dricka Löfbergs Lila ur svenska kaffekoppar (som jag fått av älskade Janja) och göra schema och sen jobba mellan 2 och 10. Och ändå ha energi kvar att städa mera i källaren, hemska projekt. Fick slängt fem sopsäckar i alla fall, alltid en början. Snart kommer lilla mamma och det är bäst att det är perfekt när hon kommer, annars får jag skäll. Tur att jag har lite motivation som jagar mig med blåslampa. Läser om alla Amerika-svenskar som just nu njuter av svenska jordgubbar och kalla nätter och blir ganska avundsjuk måste jag säga. Hoppas ni har skoj! Följande kunde man läsa i Aftonbladet idag. Var femte amerikan över 20 år har prövat tyngre droger, som kokain och crack. Det visar en omfattande undersökning från USA:s nationella centrum för häls...

Nu är det sannerligen fullbordat. Jag har blivit amerikaniserad. Inte nog med att jag börjat gilla tanken på frivilliarbete som en av grundstenarna i socialt ansvar (se där, en förfärande tanke), jag har skaffat Throw pillows. Ja, det är helt sant. Jag är nu stolt innehavarinna av två stycken slänga-på-sängen-kuddar och GIVETVIS är dessa kuddar färgmatchade med överkastet. Inte kan jag sova direkt på vare sig kuddar eller överkast heller, materialet är alltför ömtåligt. Mjuk sammet, silkigt linne och så pärlbroderier som salt på kakan. Men snygga är dom och de är första steget på min sovrumsförvandling. I morgon ska jag visa Handy Man Fred en liten ritning jag gjort på hur jag skulle vilja att min säng med himmel ska se ut. Och så ska jag fråga honom om han kan bygga den till mig. Fred är en New Yorkare som hamnat här i Altoona. Puerto Rican, tror jag att han är, mulatt och hemskt snäll. Han och hans gravida fru flyttade in i en av min mosters lägenheter och så hyrde de en affärslokal...

Kvart i tre på natten har det hunnit bli, varit i full gång sen nio i morse, först jobba som en tok till sex, hem och duscha, ner till moster. Satt vid deras lilla bakgårdspool och drack Moet & Chandon, skrattade åt kusinbarnet, den minsta som lärt sig se arg ut. Morbror, moster, kusin och fru med tillhörande barn, det var trevligt och avslappnat, precis vad jag behövde efter en hård helg (vecka, veckor?). Sen tog kusinen med mig till sin restaurang som han nyss köpt, jag har bara varit i baren en enda gång i vintras, så det var skitkul att se hela huset. Det heter Altoona Hotel, men hotelldelen brann ner en gång i tiden och blev aldrig uppbyggd igen. Värsta mysiga källaren med gamla stenväggar, hur mycket olika kök och konstiga rum som helst. Sen gick vi loss på inredningen. Slet ned varenda tavla, alla gardiner, alla fula ölskyltar och speglar och slängde vaser och ljusstakar och plastblommor och... Kul som fan. Rotade i lådor, skåp, drack lite vin. I källaren fanns ett gammalt k...

Okey. Jag trodde inte att jag kunde bli tröttare än jag var igår men jag hade fel. Kors i taket, jag hade FEL! Vi serverade brunch till över 60 pers och vet ni hur kul det INTE är att steka svenska pannkakor till 60 personer! I ett redan asvarmt kök? Lägg till oräkneliga omeletter, eggs benedict, sallader, french toast, you name it, we did it. På typ två timmar. Nu kan jag inte röra mig. Hungrig är jag, men vill inte se mat. Totalt uttorkad, har druckit kopiösa mängder men inget hjälper. Inte en endaste kissdroppe. Kommer väl allt i natt, haha. Nu ska jag kolla på John from Cincinatti, ny helsjuk serie dör ALLA är dysfunktionella och mitt i allt finns John som först verkar autistisk, men nu lutar jag åt att han är antingen Jesus eller en ängel. The second coming, typ.

Helt beat är jag. Sov till ett, fixade alla små layoutfel på menyerna, skrev ut dem, åkte till jobbet. Började två på eftermiddagen och slutade nu vid midnatt. Tio timmar total stress. Min kropp säger, nej skriker, vila. Huvudet snurrar av allt som inte blev gjort och alla totala blondiner som man tvingas jobba med. Idag var jag inte så artig och gullegullig, inte. Vi har en ny kille som heter James men vill kallas Chet. Han är lite punkare sådär, rar och snäll men vissa dagar är det som om han befann sig i en annan värld. Idag var en sådan dag. Låt mig ta ett exempel. Mitt i värsta ruschen (elva på kvällen när alla redan är aströtta) ställer han en metallskål med råa kycklingvingar rakt ner på skärbrädan där vi tillagar alla mackor. Okey, jag blev inte arg, han var trött, eller hur? Jag lyfter upp den, säger till honom att så kan man inte göra på grund av de farliga bacillerna i rå kyckling. Han tar skålen, ställer den en bit bort, på samma bord. Jag säger till honom igen, fortfarande...

Trodde jag skulle få en soft morgon, satt och tog det lugnt framför datorn i pyjamas när moster ringde och talade om att det var kris i baren. Massa lunchgäster och bara Robyn och Kathy som jobbade. Borstade tänderna och tog mig ned på fem röda, sen vart det full fart hela dagen, preppade massor men av någon outgrundlig anledning blev vi inte så upptagna som vi trodde vi skulle bli. Kunde gå hem vid halv nio, då ringde moster igen och undrade om jag kunde göra klart vår Limited Menu som vi måste ha eftersom vi inte klarar att servera hela vår meny samtidigt som vi serverar Brunch. Köket är för litet, helt enkelt. Så nu har jag designat en snygg meny i två timmar som förhoppningsvis får godkänt. Har duschat av mig allt mjöl, all olja och diverse köttsafter och ska åka ner en stund nu, ta en drink och få menyn sanktionerad av de andra kockarna samt av den allsmäktige kusinen som SÄKERT kommer att ha detaljsynpunkter på det mesta. Precis som jag vill ha det. Vi är lika OCD när det gäller...

Jag vill göra om mitt sovrum. Nu är det vitt, svalt, ganska tomt. Jag vill ha det som ett harem. Mycket rött, massa textil, sänghimmel i vackra tyger. Ska börja planera för denna förvandling. För en gångs skull hade jag lust att äta på jobbet, annars brukar mängden med mat i köket få en att helt tappa aptiten. Inte så att den är äcklig, bara det att man står med den upp till armbågarna. Typ. Men idag gjorde jag mig en liten simpel äggmacka på rostat bröd, dessutom åt jag fyra mozarella cheesestix med hot sauce och en massa gurka. Både jag och Ed slutade vid 10 till Regans stora förtret, haha, hon var tvungen att stanna till ett. Tog en drink med Ed efter jobbet, en Lennart (Päron Absolut Vodka med limejuice och en skvätt Sprite). Tack vare Ed och hans 15-årige syvson har jag nu fungerande air condition i bilen! Den behövde laddas och det kostar omkring 100 dollar på verkstad, pengar jag inte har just nu. Men Eds son visste att man kan köpa sitt eget kit i bildelsaffären för 13 dollar, ...

Strax dags att gå till jobbet, åter till grottekvarnen. Vi har ett litet skämt som vi skriker ut i köket när allt blir för stressigt: WHEN I GROW UP, I WANNA BE A LINE COOK! Not. Jag måste börja skriva böcker istället. Sådana som säljer. Så jag tjänar massa cash och slipper jobba. Det låter som en bra plan, eller hur? Den måste bara genomföras också. Miss Procrastinator har lite svårt för genomförandefasen. Men skam den som ger sig, det är aldrig för sent, eller hur? Huset är nästan rent i alla fall. Bara bädda kvar. Det gör jag nuuuuuuuuuuu....

Just det! Jag satt och chillade med min hyresvärd (och tillika granne) Nancy häromdagen och då sa hon att jag får lov att ha en liten hund! Yey! Jag vill ha en liten hund, egentligen vill jag ha en stor hund, en mastiff, men det är bara att inse fakta och gilla läget. Jag har knän som hoppar ur led med jämna mellanrum och en hel massa andra krämpor så en stor motionskrävande hund är inte att tänka på. Och eftersom makens pappa och hans fru har två ljuvliga små ewoker så kan jag tänka mig en sån, en Shih Tzu alltså. Dom ser ut precis som en ewok, kolla själva. Och så tror dom att de är stora farliga hundar. Helt psykotiska. Dessutom har dom en päls som passar allergiker, dom fäller nästan inte alls, pälsen som är silkeslen bara växer istället.

Underbart väder. Bara 17 grader varmt och till och med fåglarna är glada och kvittrar som tokiga. Sitter inne och njuter av att inte behöva vara på jobbet förrän om drygt två timmar. Tycker att jag borde ha fått följa med lilla Anki till Geneve, jag skulle ju ha tipsat om att ha bra skor på stadspromenaden och så kunde jag ha sagt till henne att skippa handbagaget. Men så går det när man inte tar med sina vänner på utflykt. Mitt hus ser ut som om en tromb dragit fram genom rummen och lämnat stor förödelse. Borde väl åtgärda detta. Kan man ringa till regeringen och kräva katastrofhjälp kanske? Nähä. Inte det. Får väl fixa själv då.

Himla bra. Moster har min paycheck med sig och hon är MIA (Missing In Action) och svarar inte i sin telefon och jag är pank och kan inte göra ett skit innan hon dyker upp. Så nu sitter jag här igen efter en detour ner till baren. Jaja, man kan ju alltid spela ScaraBall som är ett grymt vackert spel och lika vanebildande som heroin.

Sol ute, sol i sinne... Det är sol varje dag nu, och fruktansvärt varmt. Ännu varmare är det på jobbet, präva själva att jobba i ett restaurangkök så får ni se. Jag jobbade 50 timmar den senaste veckan och då blir det inte mycket ork över för bloggen. Knappt ens tv-tittande. Just nu är det Oz som är favoriten, vet ej varför men jag spelar in det varje dag. Vi slog nästan rekord i lördags, vi utfodrade 250 hungriga människor på sex timmar. Sex timmar utan ens så mycket som en pissepaus. Dessutom var vi två kockar och två prepkockar kort. Min kusin fick lämna sitt bartendrande vid sju och stannade i köket till midnatt. Moster var småfull och jag var tvungen att slita henne från middag med barnbarnen så hon också fick hjälpa till. Men det gick! Slitigt men fungerande. Efteråt stannade vi kvar och drack massa tequila och Kamikaze-shots. Lullade hem vid fyra på morgonen (ja, jag körde. Ett kvarter, illa nog, jag skäms. Men jag vågar inte lämna min lilla Jeep över natten och jag körde VÄLDI...

Ett litet inlägg mitt i sommarbantning och diet-tips. När man tittat färdigt kan man tända grillen och mumsa i sig kött och dipsåser och jordgubbar med vispgrädde till efterrätt. OCh skratta sig igenom hela måltiden.

En av mina favoriter, sjungen av en liten kille med en stor VOICE!

Hela kroppen känns som om ett tåg kört över mej, och yes, jag har åäö igen och lyckan är total. Kollisionsskadorna kommer sig av årets första stora kväll på barens uteservering. Jag har jobbat ett tiotimmarspass och jag har verkligen JOBBAT. Ni vet, med kroppen. I hettan. I fukten och smetig oljelukt och med tomat och hot sauce rinnande nerför armar, köttsaft under naglarna, skärsår på alla fingrar, brännskador av kokande olja lite varstans... Ni fattar. Och imorgon blir det dubbelt värre men då slipper jag jobba ända till 2 på natten. Tur det. Har inte hunnit med så mycket mer idag, jo en tur till Michaels, en affär som bara säljer Crafts Supply, det vill säga allt du behöver för att måla, bygga halsband, leka i lera, skapa bröllopstårtor, göra scrapbooks, virka, sticka, göra blymålade fönster, allt och lite till. Jag ville bara ha några stora vita pappersark. Måste ha dem på väggen och skapa lite mind-mapping för mina skrivprojekt. Har äntligen kommit igång lite grann och känner mig...

Vakna tidigt. Red Robins som sjunger. Kvittrar. Himla LJUD dom kan producera, de taniga pyttiga liven. Sitter vid datorn, skrattar med Fotbollsfrun och undrar hur Paris har det i sin cell, egentligen. Ska jobba om en halvtimme. Borde komma ur nattlinnet innan dess samt borsta tanden och ta mig till jobbet. Solen skiner, 14 grader varmt. Huset e rent och prydligt. Ska vara riktig amerikanska i afton, ska ta alla mina tusentals foton och med magi och lite klister transformera dem till Scrapbooks! Vindruvor, nektariner, jordgubbar. Det blir min middag. Och melon, som kallas Cuantalope. Mat for the soul. Soulfood. Efter den vitaminchocken ska jag fixa lilla datorn. Jag vill ha tillbaks mina fosterlandsbokstaver.

Intressant uppgift. Hur mycket kan jag skriva utan mina prickar? Jag tror att min lilla dator drabbats av elakt virus. Undrar om jag kan spilla ut lite Nyquil och sen kommer medicinen att bota hela moderkortet? Underbart med ledig dag. Fixar och donar lite, tog en tur till Bensons Auto Sales och blev 150 dollar fattigare, men lite mer innehavare av bilen. Har printat ut blankett, vill ha personlig nummerskylt. Kostar bara 20 dollar. Snackade med grannarna lite, de trevliga. Kurt, the prison guard och mina trevliga land lords, Scott och Nancy. Kurt hade lagt kyckling i sin "smoker"och det luktar gott hit upp till mitt arbetsrum. Nu ska jag vika alla textilier som ligger rena i en enda katastrofartad explosion i extrarummet. Det rum Anki ska sova i om hon tar sig hit. Snart. Sen ska jag dammsuga upp lite partiklar, koka kaffe och bara njuta av en regnig afton bland bergen. Man skulla vara ledig lite oftare.

Dags att ge sig ut i Altoona. Det e mulet idag, och bara 17 grader. Jag e lycklig. Hettan och fuktigheten tar all energi. All. Men idag kan jag inbilla mig att det e svensk sommar.

Man blir arg eftersom datorn strejkar och inte vill skriva svenska bokstaver. Ledig dag, den enda pa 2 veckor. Det e ett litet helvete att organisera Grand Opening av The Courtyard, uteserveringen... Etthundrafemtio sittplatser till, massa ny personal, blommor som ska planteras, vattnas, bord som ska torkas, stolar som ska lagas, ljusslingor som ska funka, en damm med vattenfall som ska porla, massa mat som ska inhandlas, tallrikar som inte finns nog av, ett bar kitchen som e medeltida och alldeles pyttelitet, kockar som e galna, kockar som e gulliga, ont i hela kroppen, ingen vila, bara jobba. Men idag e jag ledig. Hipp, hipp. Jag ska diska.

;[;[;[[';lpikfan;ouo;'/

Man kan skryta lite, ens lillebror har skrivit in sig i historien, i alla fall i litteraturhistorien. Claésson heter han och nedan kan man se precis hur duktig han har varit. Bra jobbat, lillbrorsan.

"Texter från Sapfo till Strindberg"