White trash och pistoler

Okey, nu e det illa. Helt pa the go e jag. Pillfixar, skrubbar alla saker i hela huset. Sorterar, kastar, till och med blommor! Jag som aldrig, ALDRIG kastar en enda krukvaxt har nu till sist insett att jag kan kasta och handla nya istallet! Allt innan mamma kommer. Ska tvatta lakan i egen sang och i mammas, har spridit ut vaniljdoftande pulver pa mattorna (jo, det e amerikanskt i detta huset, allt har heltackningsmatta utom the kitchen och badrummet.) och i morgon ska det dammsugas och lukta gott. Ska forsoka hitta den forbannade laddaren till min digitalkamera som jag inte kunnat anvanda sedan mamma var har sist och det e snart ett helt ar sedan.

Var en liten bitch idag pa jobbet men det verkade ge resultat. Fick Ed, Brandon, Regan och Chet att jobba som idioter, fylla pa allt, gora rent. Bitch rules.

Slog nog rekord i sallader, har aldrig gjort sa manga. Jag hamnade EFTER. Jag hamnar ALDRIG efter med mina sallader. Attans. Men det var kul.

Min white trash-granne Natasha har kickat ut sin karl, den vedervardige Mike. Jag min idiot trodde det skulle bli bra. Men nej. Tre dagar efter hon kastar ut Mike flyttar tre (!) karlar in, alla ser ut som hard core gangsters. Varje afton sitter dom pa verandan och pimplar Budweiser. Gapar och skriker. Hon med. Hennes tre barn... ja, vart dom befinner sig vet jag inte riktigt. Inne i huset antar jag. Idag berattade hennes femarige autistiske son att hans baby brother ramlat ut ur fonstret pa andra vaningen. Hamnade pa taket. Did he break any bones, fragade jag. No, but he broke the screen... It was really scary. Yes, really, really scary, sager den tre-ariga flickan.

Tacka fan for det. Mamma e och "jobbar" och barnen ramlar ut pa taken. Den minste e bara dryga aret, kan inte ga men kryper bra. Det var han som ramlade ut. Kryper ut pa gatan med jamna mellanrum. Mamma e upptagen med att dricka Bud och sitter med ryggen till. Flera ganger har vi hittat honom under vara bilar. UNDER BILARNA! Om nagon lyckas kora over pojken lovar jag att jag ska ta livet av den lilla slynan. Inget hot. Bara fakta. Men vart ringer man? Jag har aldrig sett henne misshandla barnen. Och i USA jobbar manga och lamnar barnen ensamma med tveksamma barnvaktsarrangemang. Dagis e svindyrt, helt omojligt for en minimum wage arbetare. Storasyskon, grannar, den som kan hjalper till.

Den autistiske 5-aringen e skelogd som bara den, kan knappt se utan glasogon. Dom gick sonder for en manad sedan. Han har inga nya. Budweiser e viktigare. Jag maste ringa. Tog en broschyr hos sheriffen om child abuse. Den fanns under alla vapenkataloger. Ska hitta nummer i den. Basta. Min mormon-granne Janeen har skaffat pistol. Jag skaffar pistol. Vacker tillvaro eller hur? Eller dags att hitta nytt hus, kanske. Eller en uniform som denna.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Recept på syltefläsk

FB och Instagram dödade bloggen.

Obegripligt korkad