Dom skjuter vargar

Det finns en rysk sång som jag älskar. Vysotskij heter han som skrev den under kommunisttiden i Ryssland och den handlar egentligen om alla de som gjorde motstånd, om vargarna och om hur regimen gjorde sig av med dem.

"De lyfter bössorna, de skrattar och siktar
och luften stinker av blod och bly.
Vargarna snavar. Vargarna stupar.
Vi kan inte hugga. Vi kan inte fly.
De skjuter vargar, de skjuter vargar!
Nu ropar jägarna, nu ylar hundarna,
de skjuter honorna, de skjuter ungarna,
och snön är röd som deras flaggor av vårt blod.
Kampen är ojämn. De skjuter ur bakhåll
och ingen darrar på handen idag.
De stänger vår frihet med röda flaggor
de känner vargarna och vargarnas lag

Dom skjuter vargar, dom skjuter vargar, dom skjuter honorna, dom skjuter ungarna... "

Lite otäck sång, men man fattar budskapet. Tänker på den sången när jag läser om gangsterkriget i Göteborg, nu har dom skjutit Naser, ledare för den gamla Albanligan. Som sig bör när det gäller gamla rävar (vargar?) så överlevde han och är nu stabil. Alla vaktar, både polis och inblandade och snart nog ska det säkert skjutas igen.

Grå, trist, regnig söndag som började med mardrömmar och komma för sent till jobbet. Mardrömmarna hänger sig kvar som ett moln inne i huvudet, lika tungt som himlen utanför mitt fönster. Igår kom Jenny från jobbet på besök vid tiotiden. Hon stannade tills tre i natt, vi satt och pratade, de sista timmarna ute på verandan. Mysigt.